The Life Of Yarp - Mamma till Charlie -

Skyddsänglar

Jag har alltid älskat änglar. När jag var liten så samlade jag på bokmärken föreställandes änglar och jag hade ett par album innehöll så många vackra bokmärken. När jag gick på Ichtys och lördagsdax (som söndagsskolan fast på lördagar), så gjorde jag ofta gipstavlor och sen klistrade på ett bokmärke av en ängel. De tog jag sedan hem och hade på mitt skrivbord och hängde upp ovanför min säng.

Jag bad varje kväll till Gud och hans änglar om att vi skulle få det bättre, jag & mina syskon. Att mamma och pappa skulle sluta slå oss, göra oss illa och kalla oss fula ord. Att vi skulle slippa skärpet, badrocksskärpet (det blev vi slagna med när vi inte gjort så mycket dumma saker), slippa hårda nyp i ben och armar av mammas vassa naglar, slippa bli tagna om överarmarna så hårt att vi fick blåmärken. Och det jag önskade mest var att vi skulle få andra föräldrar.

Att tänka på sådant när man är barn och be om hjälp varje kväll och det inte händer något.. Det gör en otroligt ledsen. Kommer så väl ihåg att jag vid många tillfällen blev frustrerad på Gud för jag trodde att han skulle hjälpa oss när jag bad till Honom att vi inte ville ha mer stryk eller höra fler glåpord. När jag var 12 så förstod jag att han inte kunde hjälpa oss och att vi skulle få stå ut helt enkelt. Då slutade jag be. Lade täcket över huvudet och grät som jag aldrig gjort förr, nu var vi helt ensamma och ingen hjälp fanns att få.

Misshandeln slutade när jag började högstadiet, för min del. Men inte för de andra. Det var bara att skydda dem så gott det gick, för jag visste inget annat sätt som man kunde få stopp på det. Mamma sa att om man pratar med någon så hamnar man i fosterfamilj och får bo i en källare hos några elaka människor, bli fastspänd i elementen och vi skulle aldrig få träffa varandra mer (vi syskon). Detta gjorde oss rädda, för så ville vi absolut inte ha det.

Vissa händelser har jag så starka minnen av, jag hör skrik, gråt, frustration och rädsla. När vi höll emot dörren till vårt rum så inte pappa skulle kunna ta sig in och slå oss. Sa till mina yngre syskon att gömma sig under sängarna bakom lådor med utklädningskläder, pappa försökte ta sig in, men jag höll emot dörren som vek sig gång på gång. Den var redan sönder sen tidigare gånger som han försökt ta sig in. Jag bara blundade och höll emot med all kraft jag hade, jag visste att han till slut skulle ge upp. Men han skulle ge igen, det visste jag.

Att ständigt ha detta i baktankarna är påfrestande ibland. Det är svårt att förstå och jag vet att jag aldrig kommer kunna förstå allting som hänt. Man får försöka tänka framåt, nu har mitt liv blivit mycket bättre och jag väntar den finaste gåva man någonsin kan få i livet. Barn.

Kommentarer 7
Datum: 2013-03-07 Tid: 08:27:23 Kategori: Minnen

I let the bad ones in and the good ones go

Då var det lördag! Skönt att slippa väckarklockan i morse, alltså Jonas väckarklocka. Den tjuter så högt att det känns som trumhinnorna ska sprängas, haha. Ludde börjar alltid yla när den sätter igång, tror inte han gillar det ljudet heller :P. Så det är faktiskt ganska skönt att slippa den på helgerna ^^.

Drömmer väldigt mycket igen och allting kopplas ihop med något som hänt under dagen. I torsdags så köpte vi foder till ormarna, frysta råttor, och under natten mellan torsdag och fredag så drömde jag att vi skulle städa en vind och då hittade vi massa mögliga jordgubbar och döda råttor i de lådorna. Bläh, det var jätteäckligt, haha! Klarar inte av råttor om de inte är frysta och jag vet att de är döda liksom. Men irl så blir jag helt svettig om jag ser en råtta, rätt underligt.

När jag bodde i Malmö 2007 och var och tränade sent på kvällen och det var ingen annan där i "tjejernas gym" och när jag skulle gå på toa så kommer det upp en stor råtta ur toalettstolen! Jag stängde locket fort som fan och skrek och sprang ut och stängde dörren, fy f-n jag var så jäkla rädd! Jag öppnade dörren försiktigt och då har råttan öppnat toalettlocket och har sitt huvud på toalettringen. Skrek igen och stängde och sprang därifrån, haha. Det blev nästintill traumatiskt alltså, haha! Hade aldrig sett en råtta irl tidigare, så det var riktigt skrämmande och den var rätt stor också. Buuh!

Jag lyckas ju råka ut för konstiga "djurattacker", haha. När jag var liten så blev jag klöst i ansiktet av en katt och p.g.a det så är jag rädd för katter och går inte nära. Blev jagad av en kattunge några år efter den händelsen och det bidrog till att jag även blev rädd för kattungar, haha. Sen flög det in en fladdermus när jag bodde hemma och vi försökte fånga den med ett örngott, men alla var livrädda och bara skrek och skrattade på samma gång! Den hittade till slut ut genom ett fönster :P. När jag bodde i Smedjebacken, så flög det in en fågel när jag jobbade på en bensinmack och den hittade inte ut genom dörren utan flög in i varenda fönster och jag satt bakom kassadisken och grät och skrek att någon skulle hjälpa mig, fastän jag var själv. Därför är jag rädd för fåglar, haha. Till slut så kom en kund efter en kvart och han hjälpte den att hitta ut genom dörren.

Jag har lite otur med djur :P. Har även blivit biten i benet av en Västgötaspets och då blev jag rädd för hundar. Men hundrädslan gick över efter några år då jag träffade på snälla hundar :). Känner mig som värsta djurmagneten, haha!

Kommentarer 1
Datum: 2013-02-16 Tid: 09:16:26 Kategori: Minnen

Om (typ) 59 dagar..

.. så kommer en sådan här liten plutt vara hos oss ♥. På bilden är det jag på BB den 5 December 1986. Härliga tider.. Jag minns det som igår! Hahaha, nä inte riktigt ;). Men jag ser så lugn och fridfull ut. Tänk om man hade haft så hela livet. Fast snart kommer vår lill* & jag längtar så himla mycket!

Måste även visa en fin bild på ett blomstrande äppelträd som vi hade i trädgården. När jag var liten så hade vi jättefint i trädgården och många olika fruktträd. Plommon, körsbär, bigarråer, päron och två äppelträd. Sen hade vi även ett grönsaksland med potatis, hallon, svarta och röda vinbär, jordgubbar och gräslök. Men allting försvann med tiden och dog ut. Så här fint var det när det begav sig i alla fall.

Kommentarer 10
Datum: 2013-01-27 Tid: 12:19:00 Kategori: Graviditeten

Att blicka tillbaka..

.. väcker många minnen & känslor blossar upp igen. Det här fotot är från 2 Mars 2012, så snart 1 år gammalt. 1 år efter (nu i Mars) så kommer vi bli föräldrar! Känns sjukt egentligen :).

Och här har vi lille Ludde ett par veckor efter vi hämtade honom, fotot är från Februari 2012.

Kommentarer 8
Datum: 2013-01-02 Tid: 19:09:15 Kategori: Minnen

People changes

Satt och tittade igenom mina gamla fotoalbum förut och hittade dessa skolfoton på mig från Gymnasiet. Det från 2003 är höstterminen i andra ring och 2004 är höstterminen i tredje ring. Vad sjukt det känns att det snart är 10 år sen det vänstra fotot är taget! 10 år går väldigt fort.. Jag gillar verkligen inte hur jag ler, tycker jag ser ut som en smilfink och stroppig, haha.

Men ändå ser man glädjen i mina ögon, det lyser självförtroende och stark självkänsla från mig tycker jag. Nu när jag tittar mig i spegeln så ser jag aldrig den gnistrande blicken. Hade varit underbart att få må så bra igen och det kommer jag göra en dag.. Kanske till och med ännu bättre, bara jag tillåter mig själv att göra det och faktiskt våga vara lite krävande ibland.

Kommentarer 3
Datum: 2012-12-06 Tid: 14:21:00 Kategori: Minnen

Snart helg..

Vad skönt det ska bli med helg! Längtar alltid efter helgerna så man kan få sova ut :P. Fast jag gör ju inte det i alla fall, hahaha. Vaknar runt 07 och kan inte somna om, men ändå skönt att det är helg liksom :).

Snöat på rejält här igår, så det blev snökaos här. Jag märker inte av det, men jag behöver ju inte ge mig ut på vägarna varje dag :P. Ludde älskar snön.. Han skuttar i och tycker det är jätteroligt när han drunknar i snön. Tur han är glad ;). Önskar själv att jag hade termobyxor eller overall så jag kunde ut och pulsa i djupa snön med honom. Men om jag hade ramlat hade jag nog inte kunnat ta mig upp p.g.a magen, hade väl legat där på rygg som en skalbagge, haha.

Imorgon får jag besök av Lina och det ska bli trevligt. Ska fika lite :). Funderar på att baka kärleksmums, men så är det ett dumt dilemma med att jag inte har någonting att förvara dem i sen :P. Får köpa massa matlådor i plast så man har! Har haft jättemånga innan, men det försvinner hela tiden när jag flyttat runt.

Kollade igenom bloggarkivet igår och då läste jag texten till denna låten:

Så jädra braaaa! Det var lätt den bästa säsongen av Så mycket bättre ♥

Sen när jag mötte dig, så har jag tänkt på dig
Jag har en fråga och jag tror att du har svar.
Det är nått med dig som lockar, som bara drar mig ner
Jag tappar andan och mitt liv är upp och ner

Vad har jag gett mig in imu
Hur kunde detta hända
Kan du förstå mig när jag ropar och ropar ditt namn

Vad har jag gett mig in i
Hur kunde detta hända
Kan du förstå mig när jag ropar och ropar ditt namn

Och att vinden ger mig svar
Men du visar mig det som är sant
Och att vinden ger mig svar
när jag ropar och ropar ditt namn

Kan inte släppa dig, jag måste hålla fast
Nu har du fångat mig så släpp mig aldrig mera igen
Jag bär dig djupt inom mig, du är ett ljus i mig
Du är mitt mål och du ger mening åt mitt liv

Vad har jag gett mig in i
Hur kunde detta hända
Kan du förstå mig när jag ropar och ropar ditt namn

Vad har jag gett mig in i
Hur kunde detta hända
Kan du förstå mig när jag ropar och ropar ditt namn

Och att vinden ger mig svar
Men du visar mig det som är sant
Och att vinden ger mig svar
när jag ropar och ropar ditt namn

Vi hör för alltid tillsammans, det väger tyngre än allt
Du måste se mitt namn jag släpper dig aldrig igen
Vi hör för alltid tillsammans, det väger tyngre än allt

Och jag ropar och ropar ditt namn

Kommentarer 2
Datum: 2012-12-06 Tid: 10:11:00 Kategori: Minnen

Underbara vinterdag!

Jag älskar verkligen soliga vinterdagar! Hela min själ fylls av glädje och ro. Ludde är ju dock galen i snön så han är "jätterolig" att ha med på en lugn promenad.. Haha ;P. Var ute på morgonpromenad i morse och det var så himla härligt. Ska ut igen så fort jag är klar med lussekatterna. Två plåtar står på jäsning nu :). Skulle egentligen gjort det igår kväll, men jag orkade inte xD.

Gör små lussekatter, tycker det är godare på nå vis ;). Det är rätt harmoniskt att baka tycker jag. Man koncentrerar sig på det man gör och man glömmer bort alla bekymmer. Riktigt skönt är det! Men man måste ju ha lust att göra det också :P.

Minns faktiskt fina stunder från min barndom när det är snö ute. Många gånger ville pappa att vi ungar skulle följa med honom och åka längdskidor och vi försökte, men jag var urkass :P. Han stavade ju på som en jädra dåre med sin Sverige-mössa med en stor garnboll i toppen. Vi skrattade alltid åt honom för han såg så rolig ut i den mössan!

Jag är uppväxt på landet med stora åkrar runtomkring vårt hus och det var så roligt när det blev minusgrader och regnvatten och snuskvatten (haha) frös till is och vi kunde åka skridskor på de små "sjöarna" ute på åkern. På vissa ställen var de jättestora och det var ju såklart roligast. Sen bodde vi mittemot en mindre damm som pappa brukade rensa från vass så vi kunde åka skridskor där på också. Där lekte vi alltid isdrottningar och snöprinsar.

Minns även de fina stunderna när vi adventspyntade och klädde granen. I stort sett allt som hängde i granen vad dekorationer vi gjort själva. Änglabokmärken, snöflingor av papper, smällkarameller o.s.v, det mesta gjorde vi på Söndagsskolan eller på Ichtys. Ibland när jag känner doften av silkespapper om man går in i en butik som har det så bubblar minnena upp direkt. Eller en gång när jag och storebrorsan kom hem efter en dagsresa med 4H en första advent för drygt 15 år sen, så såg vi att adventsstakarna var uppsatta i fönstren och det var så himla vackert. Kolsvart ute, men vårt hus lyste fint av adventsstakarna.

Hade fina stunder under barndomen och de är de jag försöker minnas när jag är lite ledsen och nedstämd. När mamma hade bra dagar så hade vi barn också det bra. Då blev det ingen misshandel och inga elaka ord från henne & pappa. Är väldigt tacksam över att vi syskon höll ihop då och ingenting fick knäcka oss.

Kommentarer 2
Datum: 2012-12-01 Tid: 11:47:00 Kategori: Minnen

They're building walls around us now

Tänk vilka minnen och känslor man får fram när man lyssnar på musik! Särskilt sådan musik man lyssnade på för 5-10 år sedan. Det kommer fram så mycket och jag ler åt de dagarna man satt ute i det gröna gräset med sina vänner och lyssnade på musik, skrattade och pratade om allt mellan himmel och jord.

Ibland så är det jobbigt och tråkigt att inse att de tiderna är förbi. Att ingenting kan bli som det en gång var. Ibland önskar jag att man kunde fått vara tonåring lite längre period, men det önskar man ju bara nu i efterhand. Man är ju glad över att en hel del ordnat sig i livet :). Och fastän man önskar att man kunde dra tillbaka tiden och vara i de stunderna man minns med ett leende, så är det mycket jag inte hade velat vara tillbaka i.

Kommentarer 0
Datum: 2012-11-24 Tid: 18:50:27 Kategori: Minnen

Lördag morgon.. Ofrivilligt

"God" morgon.

Jag vill i n t e ha morgon nu, men Jonas hade glömt att stänga av väckarklockan inför helgen, så kvart i sju ringer "hell-bell". Och jag kan inte somna om. Är klarvaken för den där j-a klockan låter som man har ett klocktorn i örat som ringer på 420 db eller något :P. Fruktansvärt irriterande när jag behövde sova idag då jag har en del grejer att göra i eftermiddag. Men men, bara att se glad ut......

I varje fall så fick jag en stark flashback när jag gick in i köket i morse. En känsla jag inte känt av på många år och det var... Underligt, ovant och överraskande. Precis samma sak kände jag på helgerna när jag var yngre och pappa satt i köket och åt frukost för sig själv tidigt på morgonen. Mamma jobbade oftast på helgerna efter hon avlat alla barn, så det var skönt att pappa var själv med oss. Då visste vi att vi inte skulle få stryk när han var ensam hemma i alla fall.

Men ja, den känslan, kommer ihåg så väl när jag brukade trippa ned i mitt nattlinne runt 06.30-07.30 på morgonen med morgonfrilla och sätta mig mittemot pappa vid bordet. Han åt alltid havregrynsgröt och hade radion på låg volym. Samma lukt varje morgon, ett puttrande från kaffebryggaren & lukten av nykokt havregrynsgröt med mjölk och lingonsylt. Jag ville alltid ha samma som pappa, så han gjorde ordning gröt med sylt till mig och en skogaholmsskiva med hushållsost. Sen satt vi där tills de andra gick upp.

Det är så sjukt att man minns sådant här så väl ibland. Samma med dofter, dofter kan verkligen bringa fram minnen som man inte visste man hade i stort sett. Det är skönt att minnas bra saker ibland, hela min barndom har inte varit piss. De dagarna som mamma inte var arg eller ledsen, då hade vi faktiskt bra dagar. Men man fick gå lite på tå inför henne så hon inte skulle bli arg eller besviken, för då var det stryk av pappa som väntade.

Men man lär sig mycket av det som händer i livet. Haft otur sedan barndomen och sen när jag började träffa killar/män så gick det totalt utför. Jag har mer livserfarenhet än de som är över 10 år äldre än mig. Vissa gånger har det stjälpt mig, men många gånger så har det stärkt mig. För jag är ju fortfarande här.

Kommentarer 1
Datum: 2012-09-29 Tid: 07:32:43 Kategori: Minnen

Saknar dig, pappa..

Ibland kan jag nästan bli arg på mig själv. Eller rättare sagt, jag BLIR arg på mig själv. Har haft ett par jobbiga dagar psykiskt, gråtit väldigt mycket och jag vet att graviditetshormonerna har lite med det att göra, men jag är en väldigt känslig person annars också. Antingen jätteglad eller jätteledsen, beror på min diagnos BPS.

Men det jag skulle skriva om är att jag saknar min pappa otroligt mycket. Jag förstår inte varför. Han har gjort oss barn så illa och såren i själen och hjärtat kommer aldrig läka, men ändå så skulle jag kunna förlåta honom. Det var mamma som drev honom till det han gjorde mot oss. Skulle så gärna vilja berätta för honom att han ska bli Morfar, men jag vet att jag bara blir ledsen över att bli bortstött igen.

Känns jobbigt att vårt barn/våra barn inte kommer få träffa sina Morbröder, Mostrar och Morföräldrar. En Moster kommer de ha i alla fall och två kusiner (på min sida) eftersom storasyster har barn. Önskar så mycket att jag hade blivit uppväxt i en bra familj, en familj utan misshandel, utan glåpord, utan hat. Jag har så mycket att ge vårt kommande barn, kärlek, omtanke, ömhet, respekt, allting jag själv har önskat hela livet. Det är psykiskt påfrestande detta med min familj. Självklart önskar jag att alla kunde vara sams, att mamma kunde svälja sin jä-la stolthet och be om ursäkt. Men det kommer aldrig hända.

Kanske blir lite för personlig i bloggen ibland, men detta är en del av min terapi. Det är skönt att skriva av sig och för främmande människor som inte känner mig eller min familj till 100%.

Kommentarer 6
Datum: 2012-09-03 Tid: 20:19:57 Kategori: Minnen

Onsdag, onsdag, onsdag..

God Morgon!

Mitt-i-veckan-dagen är här.. Skönt det, haha ;). Då är snart veckan slut och jag har gått ännu en vecka in i graviditeten utan bekymmer :). Det känns ju härligt! Är lite deppig idag och har tur att jag kan åka med Jonas på jobbet idag, så jag & Ludde ska spendera dagen i lastbilen, det blir bra det :P.

Har funderat lite över om vi ska ta reda på könet eller inte.. Jag har lite kluvna åsikter om det, för jag vill och vill inte på samma gång :P. Vore ju roligt att veta sen, men ändå så måste det vara underbart vid förlossningen att få reda på då om det blir en pojke eller flicka. Namn har vi i stort sett kommit överens om, men det är inget jag skvallrar om förrän bf ;). Men det blev faktiskt inga större bekymmer att komma på namn, mest Jonas faktiskt som kom med bra förslag, hahaha, lite pinsamt att jag tyckte hans var bättre än mina ;).

Känns ju lite tråkigt att barnet aldrig kommer få träffa sin Mormor och Morfar, men det är som det är. Mina andra syskonbarn har inte träffat dem heller, men Oscar brukar fråga vart de är och hur de ser ut och då brukar syrran och svågern visa bilder och så frågar han inte mer sen. Oscar har i alla fall träffat dem när han var 1 år, men inte sen dess, så det är ju 8 år sen och det kommer ju inte han ihåg. Emma har aldrig träffat dem. Vi är en dysfunktionell "familj" (kan nog inte kalla det familj egentligen).

Nä, jag ska inte gå in mer på det, blir bara ledsen. Självklart är det tråkigt att de inte vill veta av mig och jag vill inte ha kontakt med dem heller, så det är ju en kompromiss vi gjort på något sätt. Åren går och jag tvivlar på att jag någonsin kommer träffa dem igen. Lite jobbigt bara att inte veta något om Morfar, hur han mår och om han ens lever ännu. Glömde nämna att min Morfar bor i Finland, så det är svårt att ta reda på saker :(.

Kommentarer 5
Datum: 2012-08-29 Tid: 08:54:00 Kategori: Graviditeten

Alla har vi haft en vän..

.. som betytt lite extra i ens liv. Jag har inte pratat med min speciella vän sen 2:an på gymnasiet. Det var ett bråk som eskalerade ganska rejält och det medförde att vi än idag inte har någon kontakt. Det har bara blivit så, tiden går och man växer ifrån varandra helt enkelt.

Men vi har haft grymt roligt tillsammans. Varje dag när det var sommarlov så cyklade vi och mötte varandra. Vi bodde 6 km ifrån varandra, så vi möttes alltid. Varje sommarlovsdag sen vi var 10 år och upp till vi var 15 (då jag flyttade hemifrån). Vi kunde sitta och skratta i flera timmar tills vi totalt kiknade, vi delade sorg och glädje, vi grät tillsammans, vi skrattade tillsammans. Vi var så lika i beteendet att folk trodde vi var syskon. Men vi var bästa vänner.

Varje sommar blev jag också bjuden till hennes familjs sommarstuga. Vi bodde i gäststugan, var vakna långt in på natten och spelade kortspel och sällskapspel. När vi var hemma hos henne så brukade vi busringa till klasskompisarnas föräldrar och jösses vad roligt vi hade. Vi skolkade tillsammans, vi umgicks varje dag.

Det är så underbart att minnas detta. Snart är det 10 år sen man var 15 år och hade sommarlov, då träffade jag en man som jag var ihop med i 4,5 år. Jag saknar ungdomen grymt mycket kan jag lova. Ibland önskar jag att man hade haft möjligheten att trycka på en Stopp-knapp och bara stannat i de känslorna och den omgivningen man hade.

10 år sen vid Järpås Badsjö.

Roligast måste ändå varit när jag & A var 14 år. Då blev vi fjortisar. Köpte rosa små handväskor, spacklade upp oss varje gång vi skulle gå utanför dörren och hade så himla roligt tillsammans. Åkte till Trollhättan och shoppade, chattade med killar på Lunarstorm och Funchat. Jag har så svårt att förstå att jag är vuxen, jag förnekar det så fort jag blir påmind om det.

Önskar man kunde dra tillbaka tiden 15 år och göra vissa saker på annat sätt. Jag saknar de ljumma sommarkvällarna vid scoutelden, jag saknar äventyren, jag saknar att vara barnslig, jag saknar de vännerna man hade då, jag saknar att må bra. Om jag fick dra tillbaka tiden 10 år skulle jag vara mer än nöjd. Då vet jag att jag hade valt rätt.

Kommentarer 3
Datum: 2012-05-19 Tid: 22:07:40 Kategori: Minnen

Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt

Tjoho på er!

Det blev ingen utflykt igår, jag fick sån jädra envis migrän, så då gav jag upp och gick & la mig i soffan istället. Och idag är det tråkigt väder, typiskt.. Var i alla fall med Luddis i hundgården så han fick springa av sig. Men imorgon är det Dagsjukvården igen, ska börja gå tre gånger i veckan för att förhoppningsvis må bättre så småningom. Behöver bryta mitt mönster med tankar och minnen.

Skrattade gott åt roliga foton som min barndomsbästis lade upp på Facebook, haha, så himla härligt det var att se våra minnen och vår fantasi! Vi hade så himla roligt. Varför kan man inte få ha det lika lätt som när man var barn? Med åldern kommer bara fler och fler bekymmer.

Tiden då Adidas-byxor var det mest moderna man kunde bära! Jag till vänster.

Vi hade vår egen lilla värld med dessa 'gubbar' som vi målade på mjölkpaket som vi klippt i bitar.

Tack M, för alla fina minnen. Jag ler så fort jag tänker på det ♥.

Kommentarer 2
Datum: 2012-05-14 Tid: 09:46:48 Kategori: Minnen

Oh, sunny day! Och fågelattacker..

Idag blir det nog riktigt varmt ute tror jag :). Uuunderbart ♥. Kom in för en stund sen med Lillfisen efter vår dagliga 1 timmes promenad. Dock så går han bara i koppel ca 15 minuter av den tiden, resten springer han fritt :).

Blev lite rädd när två fiskmåsar eller något (jag kan inget om fåglar, haha) kom och typ skulle attackera mig! Vi gick vid 'sjön' (eller damm) och där flög de runt som två blådårar. När vi skulle gå förbi så flyger de emot mig i huvudhöjd och jag skrek och hukade mig ner och sprang därifrån med Ludde, haha. Måste sett lite roligt ut, men jag är verkligen L I V R Ä D D för fåglar!

Vet inte varför egentligen, när jag var liten älskade jag fåglar, men när jag bodde i Dalarna så kom det en sädesärla in i butiken där jag jobbade och jag fick panik och bara satte mig bakom kassan och skrek, haha xD. Sen kom en kund in & hjälpte mig att få ut den, hahaha. Jösses :P. Tror det kan ha lite med det att göra samt nästa historia här nedanför ;).

En annan rolig historia är när jag var yngre och bodde hemma, vi bodde i närheten av en kyrka och sådant och där fanns det fladdermöss. När vi satt uppe i vardagsrummet så ser vi någon svart grej flyga in och cirkulera och sen 'sätter' sig i ena hörnet av taket. Då ser vi att det är en FLADDERMUS! Herregud, alla skrek och fick panik, haha. Stackars fladdermus alltså! Så vi försökte fånga den med ett örngott så vi kunde släppa ut den och alla höll på i typ en timme tills den till slut hittade ut genom det fönstret den flög in i :P.

Hehe, lite roligt när man minns sådant här faktiskt :).

Kommentarer 0
Datum: 2012-03-24 Tid: 09:11:46 Kategori: Minnen

Hela mitt liv har du tagit hand om mig, nu är det min tur att ta hand om dig

Idag har jag en väldigt underlig dag faktiskt.. Känslorna är inte riktigt i schack och jag känner en jobbig oro inom mig. Vet inte varför jag känner så här idag, kan inte ens sätta ord på känslorna. Men förmodligen så är det nog en oro och ångest inför att träffa en ny terapeut idag. Det är alltid lika nervöst och jag trivdes väldigt bra med min förra som jag hade i lite över 1 år, men då jag tröttnat på att åka 3,5 mil enkel väg två dagar i veckan, så fick jag byta till Skövde istället.

Förhoppningsvis kommer det gå bra, men självklart oroar man sig en hel del. Alltid jobbigt att försöka öppna sig för en ny människa. Det tar tid.. Har ännu inte börjat bearbeta det som hänt under min uppväxt, i tidigare förhållanden och 2007 som gjorde mig väldigt traumatiserad. Man lägger automatiskt skuld på sig själv, men det ska man inte göra. Man kan inte styra vad andra människor gör mot en, det är alla människors ansvar att ta ansvar för det de gjort och för sina handlingar. Det är inte alltid lätt, men de som medvetet skadar andra människor.. De borde verkligen tänka på det.

Känner att jag behöver få utlopp för någonting, men vet inte V A D! Ska åka och hälsa på Tina om ett par veckor, jag måste verkligen träffa henne. Underbara du, saknar dig så himla mycket ♥.

Saknar S idag också. Det är väl för att det närmar sig Påsk antar jag. Långfredagen 2010 kom änglarna ner och hämtade dig. Varför? Jag kommer aldrig förstå. Tror aldrig någon kommer förstå. Har så fina minnen med dig. Det har många av oss kan jag lova. Det är helt obeskrivligt.. Din familj lider, men jag vet att du vakar över dem. Du är vackraste ängeln där uppe, den mest godhjärtade och finaste på alla sätt. Jag kommer någon dag, då ska vi vaka tillsammans.

Detta inlägget blev ganska djupt.. Det blev längre än vad jag brukar skriva, men så är det dessa dagar då man känner sig orolig inombords. Då kommer alla känslorna fram och man försöker sortera dem, det är svårt, men jag försöker så gott jag kan. Det är därför det kan bli väldigt rörigt.

Kommentarer 5
Datum: 2012-03-20 Tid: 14:34:00 Kategori: Minnen

Sommarens planer?

Undrar om man kanske ska försöka komma på lite saker man vill göra i sommar? Stor skillnad mellan att faktiskt göra och önska ;P. Men jag Ö N S K A R i alla fall:

♦ En tripp till Öland. Gärna med Lottiz ♥.

♦ Kryssning till Helsingfors, sitta på däck och bara njuta av det oändliga havet och friska luften.

♦ Bad och grillning med de människor jag älskar mest.

♦ Börja med arbetsrehabilitering och praktik.

♦ Besöka olika djurparker! Tibro Minizoo (älskar getterna ♥), Borås Djurpark, Kolmården, m. fl.

♦ Campa och ha med Luddefisgris.

♦ Hälsa på underbara vänner som är utspridda i landet.

♦ Bada och sola. Haha, svårt att lista ut? ;P

Jag hoppas denna sommaren kommer bli bra..

Kommentarer 6
Datum: 2012-03-12 Tid: 18:08:26 Kategori: Minnen

We are shadows, shadows in the alley

Har ni tänkt på hur underligt livet är egentligen? Ibland så står man inför vissa beslut och man får nästintill panik över vad man ska välja, för man vet inte vad som är rätt eller fel väg. Men man väljer allting av en orsak, fastän det kan vara svårt att förstå sitt val i stundens hetta, så är det meningen att man ska välja just det. Livets outgrundliga vägar!

Innan jag flyttade till Malmö 2007 (numera bor jag i Skövde, flyttade till Skara i slutet på 2007) så hade jag en ansträngd relation till min familj, jag kunde inte säga nej och stress och ångest byggdes på inom mig och jag fick aldrig utlopp för den eller pratade med någon om det. Det ledde till att jag såg Idioten i Malmö som 'en riddare som skulle rädda mig från bekymmer'. (Läs mer HÄR).

Jag hade innan jag flyttade till Malmö fått erbjudande om jobb i Spanien, vilket kändes så rätt. Komma bort från den gråa vardagen i Sverige, göra något nytt, våga satsa, våga åka iväg själv! Jag kom aldrig så långt.. Men det är livet. Det är ödet. Tiden och det som hände i Malmö förändrade mig. Vissa saker måste hända en människa för att man ska kunna växa som person och hitta sig själv.

Tro mig, jag har ångrat många gånger att jag inte åkte till Spanien som jag planerade att göra. Kommer nog aldrig förlåta mig själv för det ärligt talat, för ni kan inte ana hur många tårar jag fällt över mitt beslut. Men så ser jag tillbaka på de senaste åren och vad hade jag gjort om jag inte träffat mina fina vänner? Mina vänner är sådana som jag aldrig hade träffat på annars och de behövs i mitt liv.

Slutet av 2007. Tillbaka på ruta ett.

Underbara vänner, ni gör allting så mycket lättare. Älskar er ♥.

Kommentarer 6
Datum: 2012-02-28 Tid: 09:48:04 Kategori: Minnen

Underbara sol!

Nu är inte våren långt borta! Jeeeeeesus, vilket vackert väder det är idag :). På förmiddagen så var jag och Luddebus i hundrastgården, men så klart glömde jag kameran :(. Men vi lekte lite med hans rosa Hello Kitty-boll, haha xD. Riktigt skönt var det och när det är plusgrader så blir man så himla glad :).

Tänk er sommarvärmen som kommer om några månader.. Åka bil, roadtrippa, campa, hög musik, sitta vid kusten och njuta av sorlet från vattnet, höra barnens skratt.. Det är SÅ underbart! Jag har verkligen sommarkänslor nu, ge mig sommar ♥.

Tibro Minizoo ♥.

Sommar vid Spiken ♥.

Öland ♥.

Kommentarer 5
Datum: 2012-02-21 Tid: 15:26:00 Kategori: Minnen

Student of Yarp

Haha, herregud.. Här är jag alltså nybliven student. Hur ser jag ut egentligen? xD

Notera gubben i bakgrunden.. Hallå du :D.

Kommentarer 0
Datum: 2012-01-27 Tid: 12:33:00 Kategori: Minnen

Och en 8 år gammal bild..

Känns sjukt hur fort tiden går alltså xD. Livet bara rusar förbi och plötsligt stannar man upp och börjar fundera.. Vart har ens dagar tagit vägen? Vart har alla åren gått till egentligen? Men jag ska inte gå djupare in på det, för då blir det ett väldigt långt inlägg :P.

Här är jag och lille Oscar för 8 år sedan ♥.

Att bli Moster är ett av de finaste minnena jag har :). Särskilt första gången! Det är något speciellt. Älskar mina syskonbarn, skulle göra vad som helst för dem, bara jag visste att de har det bra. De har det bra, men jag menar om de inte hade haft det xD.